Efter lördagens gruppcykling inser fröken att det finns en hel rad fördelar med solocykling. Hann tänka igenom dem ordentligt på dagens fem mil långa solorunda. Och givetvis vill fröken att alla andra ska förstå:

Fröken gillar att cykla solo

• Inga häftiga inbromsningar! I en klunga (helst när man ligger sist som fröken var DUM nog att göra) blir det en himla massa inbromsningar när klungan inte riktigt flyter på till 100%. Och inbromsningarna följs av igångdrag…. energikrävande.
• Ingen tjatar! Fröken kan i lugn och ro bestämma sig för att cykla långsammare när hon är ute själv… gick inte i klungan i helgen.
• Egen fart! Uppför kan fröken, om hon vill, trampa som en snigel och sedan kan hon, om hon vill, lägga på en spurt. Omöjligt i klunga.
• Vill man var osocial är man det! Det vill säga när man cyklar själv behöver man inte prata med någon. Passar osociala fröknar.
• Stanna! Cyklar fröken själv kan hon stanna och knäppa kort när hon vill.

Kan stanna och ta onödiga bilder…

Nu börjar nog en del tycka att fröken är NEGATIV! Och tänker att alla fördelar då: många som kan ta motvinden, suget som blir, alla trevliga människor… varför tar hon inte upp det för, den där griniga fröken! Svaret är enkelt – det vet alla redan om.

Den här kompisen behövs även när fröken är solo