Dagen har bestått av dubbelpass; gymmande i morse och här på kvällskvisten ledde jag Campus-cykling. Vinden gjorde att valet föll på backintervaller på S1 och medcyklisterna gjorde att jag verkligen fick ge allt hela vägen=).
Inledde dagen med ett helkroppspass i gymmet
Starka cyklister
Uppslutningen blev väl inte den bästa på gruppcyklingen, men i och med att backintervaller stod på agendan gjorde det egentligen inte så mycket. På S1-varvet blir det bara kaos om man är 20-30 pers… Efter ett par varvs uppvärmning var vi fyra tappra cyklister som kämpade mot varandra – och den egna mjölksyran. Det blev körning åt båda hållen – med all-in i backarna – för att få lite olika typer av backutmaningar. På ”vanliga” varvet är det lite kortare och mer explosivt medan svängen upp förbi Ulleråker mer är en slakmota där man får lida redigt om man pangar på för tidigt.
Alexander går från klarhet till klarhet och snart får jag nog se upp där så jag inte får stryk. Men klart som tusan att han blir snabbare nu när han har rakade ben och finhjul;). Att Ida Erngren skulle vara riktigt stark visste jag redan (hej avställd i Arne-backen…). Hon visade vilken vass klättrare hon är i söndags då hon sopade hem Kinnekulleloppet i damelitklassen – skoj=)!
Som den tävlingsmänniska jag är fick jag gräva djupt i ”mjölksyraträsket” för att vara först upp. Det var liksom inte att stampa till lite på pedalerna och sedan defilera sista biten, utan det fordrades att jag låtsades vara Filip Gilbert i attackerna för att kunna få lucka och bita ihop som aldrig förr när det sved i låren. Både Alexander och Ida var giftiga och så fort jag kollade bakåt kände jag mig stressad att gneta på ända in i kaklet. Förutom att variera körningen genom att dra varvet åt båda hållen, växlade jag mellan stående och sittande position samt tunga och lätta växlar. Ena stunden kötta 53-11 på en så låg kadens att tempomosaren Bert Grabsch hade blivit avis och nästa gång fick benen gå likt trumpinnar. Dagens fail var sista gången förbi Ulleråker. Fulade mig lite genom att låta Ida ta spets och höll mig så länge som möjligt på rulle i väntan på första attacken. Attacken kom och eftersom det var skapligt platt just där fick jag stor nytta av mitt wheel suckande. När jag trodde att Idas påkar var fyllda med syra satte jag in en motattack. Enligt skolboken – tänkte jag. Det var bara det att det kom en buss i vägen för mig, typ som att man sitter i utbrytning och helt plötsligt bestämmer sig tävlingsledningen för att samla ihop hela fältet bakom en masterbil. Jag blev ju såklart lack, men det var kanske någon form av ”gentlemanna-karma” att det blev så – jag förtjänade helt enkelt inte att få utdelning för mitt lurpassande;).
Kan summera ett roligt, givande och förbaskat jobbigt pass – tack för ikväll=)!
Återhämtningskäk med risnudlar och kycklingfilé som tillagats i ugn med soja och örtsalt. Måltiden efter träning ligger fokus på kolhydrater och protein – med lågt innehåll av fett och fibrer – för att snabbt ge kroppen energi och byggstenar. Vid resten av måltiderna under dygnet blir det desto mer fett och grönt=).
Senaste kommentarer