Puls må vara ett trubbigt mätvärde eftersom så många faktorer påverkar hjärtfrekvensen, men som indikator på hur utvilad kroppen är tycker jag att pulsen är intressant. Nu när jag tränar mindre och har ett annat förhållningssätt till cyklingen märker jag klar skillnad på pulsen, både före och under träningspass.
När jag i höstas smög igång träningen igen efter flera månaders utbrändhet var jag tvungen att sätta upp flera regler för att minimera risken för bakslag. Inledningsvis gick det tre-fyra dagar mellan cykelrundorna och jag såg till att alltid återvända hem med känslan av att jag hade mer att ge. Kroppen svarade allt bättre, jag kunde träna oftare och cykelglädjen kom tillbaka. Även när det kändes stabilt och var skitroligt var jag stenhård mot mig själv, jag skulle vila varannan dag – minst. De gånger som jag var osäker på om jag var i träningsbart skick tog jag hjälp av pulsen; om pulsen var förhöjd tolkade jag det som att kroppen behövde ytterligare vila. Då fick det bli en sväng ut i skogen bland trattkantareller och fågelsång istället, den perfekta återhämtningen för kropp och knopp. Det spelade ingen roll hur träningssugen jag var, jag var inte beredd att spela med hälsan som insats. Minnet av dygnen på hjärtavdelning och hur sänkt jag blev i flera dagar om jag överansträngde mig hade gett mig en ordentlig tankeställare.
Ikväll när jag skulle dra igång mitt testcykelpass gjorde jag samma reflektion som jag har gjort på sistone, att pulsen låg ganska lågt, drygt 10-15 slag/min lägre än innan jag gick in i väggen. Det handlar inte om att jag har bättre kondition nu, utan snarare att jag ligger i fas med återhämtningen och inte har pulspåslag efter ett antal hårda träningsdagar. Och när jag väl tränar har jag högre puls, vilket särskilt märks på distanspassen. Jag kommer ihåg hur det var mot slutet av träningslägren på Gran Canaria och Mallorca förra året. Konstant värk i benen och även när jag försökte gneta på lite kom inte pulsen högre än 110-115 slag/min. Jag var helt enkelt för sliten för att komma upp i intensitet.
För er som tränar hårt och ofta finns det anledning att ha koll på pulsen. Jag vet hur det är, när man är ung, ambitiös och tror att överträning bara drabbar andra är det lätt att mala på och ignorera varningssignalerna. Visst att pulsen kan diffa beroende på alltifrån blodvolym till värme, men hellre att ta en vilodag extra än att fortsätta pressa kroppen till max och förr eller senare tvingas vila en längre period.
Hej
Jag är 66 år, väger 103 Kg och börjat träna igen efter 10 års oträningsmissbruk! :)
Gillar Stravas formel, Form = Fitness – Fatigue.
Då jag sköter återhämtningen förbättras formen!
/Rune
Halloj!
Kul att du har kommit igång igen, man mårr riktigt bra av att röra på sig=).
Jag är också en flitig användare av Strava och med hjälp av wattmätningen får jag fram beräknad form, tycker den brukar stämma ganska väl med verkligheten. De gånger som jag hade förstånd att lätta upp träningen och ta ett par vilodagar förra året var då jag kunde prestera som bäst.
Mvh Marcus
Pulsmätning = bränsleförbrukning (relativt maxpuls), effektmätare = hur mycket går ner i backen! Bra info.