Även om Västboloppet var en klar missräkning kan jag ta med mig mycket positivt från den gångna tävlingshelgen.

Starka avslutningar

 Det är en sak att kunna klämma schyssta spurtwatt på träning när du är fräsch. Väl på race behöver det dock inte vara den som är starkast på ”pappret” som korsar mållinjen först. Dels ska man ha krafter kvar och dels gäller det att positionera sig rätt. Jag är nöjd med avslutningarna både på GP:et och Västbo för att det fanns power kvar trots aktiv körning och för att jag undvek att bli instängd i spurten.

Bygga självförtroende

För två veckor sedan kraschade jag just på ett GP-lopp – med skrotad ram och skrapsår som följd. Inför Södra Hestra GP kändes det absolut lite pirrigt inför kurvtagningarna, men tyckte att spärrarna släppte successivt under loppet. Det var faktiskt satsningen i de två sista kurvorna som grundlade pallplatsen på GP:et.

Nya trevliga bekantskaper

Bland det roligaste med att tävla är helt klart allt cykelfolk man träffar. Nu när jag var ensam från BCK blev det ännu mer så att man hängde med lite nytt folk. Kul med några nya kontakter och att få inbjudningar till olika tävlingar landet över.