Vädernoja

El tiempo = bäst på spanska vädret

När man som fröken inte kan cykla, för tillfället, försvinner vädernojan. Ni vet den som alla de som ska runt ”pölen” i helgen har. Fröken har inte heller vädernoja för midsommarhelgen, då hon skulle ha cyklat i Pyreneerna. Om coachen blir isande kall eller svettas i 33 grader värme (som det var förra året) bekymrar inte fröken nämnvärt. Det är bara att stänga öronen när han börjar klaga. Fröken kan anpassa dagen efter vädret. Fint väder = publik, dåligt väder = sitta på hotellet och läsa och dricka en öl. Som ni märker är båda alternativen trevliga.

Undrar om icke-cyklister har det så här hela tiden? Att vädret inte spelar någon större roll!

Oroväckande himmel …

Fröken som i normala fall är solskenscyklist, läste tidigare väderrapporter som en tok – flera gånger varje dag. Det var både yr och smhi och i Spanien den oöverträffade el tiempo. Nu tittar fröken ut på morgonen och funderar på om det krävs en jacka eller ej på den urtrista morgonpromenaden, som ska mjuka upp kroppen. Inte sjutton behöver man studera 10-dygnsprognoser för att promenera. Och vindhänvisningarna har helt plötsligt blivit helt ointressanta. Det är helt otroligt!

Men, snart är fröken förhoppningsvis där igen. Kollar prognoser minst två gånger om dagen, suckar om de visar olika väder, kollar vinden och hoppas att prognosmakarna ska ha fel när vädret verkar bli dåligt för en solskenscyklist och att de har rätt när det verkar bli bra.

Avslutningsvis vill fröken tacka alla som hejar på och tror på att cykelfröken ska återuppstå som en fågel fenix  ur askan, inom en inte alltför avlägsen framtid. Och till idrottsläraren på skolan vill fröken bara säga – NEJ är man cykelfröken kan man ALDRIG bli longcyclefröken.