Vacker på väg ned till sjön
Kylan har lägrat sig över Uppsala, -12 grader i morse. Då sitter andra inne och äter julgodis. Men, är man cykelfröken och tillsammans med coachen räknas INTE -12 grader som skäl nog att vara inne. Inte när solen skiner och det finns is.
Ser den här personen normal ut?
Det var bara för fröken att dra på mängder av kläder, var svettig INNAN jag kom ut genom dörren – suck. Hade glömt vilket företag det är att klä på sig för vintersport.
Vi åkte ut till Funbo, en ”säker” källa hade sagt att isen höll där redan dagen före julafton. Vi möts av en gnistrande vit sjö. ”Ingen fara det är bara puder snö” säger coachen. HA! Vadå puder? Den så kallade pudersnön var som cement att åka igenom. Tungt, tungt för fröken!
Normala människor hade nu tagit av sig skridskorna och åkt hem. Lugnt konstaterande att det gick inte att åka!
Är coachen normal? Nej! Han försvinner iväg på isen och då har fröken två saker att välja på:
- Stå kvar och pipa och frysa
- Följa efter…. svärandes…
Man fick åka där det var lite mindre snö
Valde det senare alternativet…. Och när man kom ut en bit hittade vi lite ”rännor” där det var mindre snö och det gick ”hyfsat” att åka.
Måste säga att 11 km i dessa förhållande känns i frökens vrister, och räknar stenhårt med träningsvärk i morgon. Lovar att nästa tur ska ske på is UTAN snö!!!
Senaste kommentarer