När ska fröken lära sig? Lita ALDRIG på coachen. Det gör ont och är jobbigt att lita på coachen, när det gäller cykling. Brukar håna kollegan A för att hon litar på coachen men, idag var det fröken själv som gick i fällan. Klantigt!
På trainern finns numera ”Paradise Island”. Ni hör väl själva… Det låter som vackra sandstränder, kalla drinkar med sugrör och paraplyer och lite stilla cyklande i solnedgången. Verkligheten är långt från detta, kan fröken meddela.
Coachen förordade att fröken skulle åka en runda runt ”ön” ett pass på nästan 35 km. Man kunde starta i en klunga med andra cyklister, ganska avancerat. Här valde coachen att fröken skulle starta med ”easy-gruppen”.
Det finns även ”very easy” vilket fröken vill ha. Men, coachen var hård och bestämd. Inget att diskutera.
Hängde med klungan till första backen, sedan försvann de i fjärran. Det liknar ju verkligheten, om fröken ska vara ärlig. Men, i verkligheten brukar coachen, S och Å vänta in fröken. Den här klungan bara mosade på.
I mål var fröken drygt sju minuter efter klungan, ändå blev det årets bästa watt/kilo på passet. Hur j-kla easy är det? Frågan någon fröken så är svaret: INTE DET MINSTA.
Och det där med paraplydrinkar var bara att glömma! Nej, svetten rann, pulsen skenade och nu har fröken grymt ont i sin rumpa. Hur kul är det? Inte ett dugg och definitivt inte ens i närheten av något paradis.
Nej, falsk marknadsföring…. Kan man stämma programtillverkaren?
Senaste kommentarer