Morgonnöje – och gäddhäng

Coachen sov och snarkade när fröken tog sina prylar och gick iväg och tränade – frågan är vem av oss som hade det bäst på lördagsmorgonen! Ja, det beror säkert på vem man frågar..

Måste erkänna att frökens rumpa inte vänjer sig vid sadeln på motionscykeln på gymmet, men nu har hon i alla fall inte ont i rumpan en hel dag efter att ha suttit på den. Idag blev det 45 minuter och det mest glädjande är att frökens arm når fram till styret.

Nu har armen 1,5 vecka sig att fixa till vinkeln ytterligare så även racerstyret nås. Coachen har dock pratat om kortare styrstam, vinkla styret och så vidare så egentligen är det nog ”bara” läkaren som ska säga att det är ok att lägga tyngd på armen. Det är bara att hålla tummarna!

 

 

Efter 45 svettiga minuter var det dags för rehab för rygg och arm. Ryggen börjar sköta sig allt bättre och övningarna fröken gör för den känns ”nästan” som träning. Övningarna för armbågen däremot känns definitivt INTE som träning utan mer som något ”larvigt”.  Fast de gör ju trots allt nytta, får väl fröken lov att erkänna (motvilligt).

 

 

 

 

 

Kan dock meddela att frökens gäddhäng på vänster arm numera slår ALLA rekord. Muskeln verkar vara helt försvunnen – illa.

Undrar om gäddhänget någonsin försvinner eller om fröken får lära sig leva med det?