Jubileumsåret fortsätter – första cykeln

Från premiärturen på den roséfärgade… som ni ser tar fröken den lilla backen lätt

När kroppen krånglar och cykelförbudet kvarstår (en vecka till enligt naprapaten … sedan får vi se) kan man drömma sig tillbaka till sin allra första EGNA racer. Fröken inledde sin cykelkarriär på en lånad bianchi men ganska snart (läs inom en månad) började coachen prata om att fröken borde ha en egen cykel. Det lät inte helt idiotiskt tyckte fröken och sa: ”Då åker vi och köper en.”

Det visade sig att fröken hade noll koll på att köpa racer. Hon trodde det var som att köpa en vanlig cykel. Det vill säga man åker till butiken och bestämmer sig för om man vill ha rund ram eller rak, hur många växlar det ska vara (tre eller sju) och vilken färg. Det fixar man lätt på en timme. Det visade sig att racerköp var betydligt mer komplicerat än så.

Sommaren 2008 – har skaffat ett eget cykellinne….så stolt över det.

Det hela började med att coachen mätte fröken för att avgöra hur stor (liten) ram hon skulle ha, sedan började han mumla om olika komponenter – hans mål var klart! Fröken skulle ha en så bra första cykel som möjligt inom budget. Vi åkte runt till ett antal ställen och coachen ruskade på huvudet och fröken tittade på färger och sa ibland förtjust: ”Den är fin.” Och fick då genast en föreläsning om växlar och bromsar och annat trist.

Fröken trampar på sommaren 2008

Det hela slutade med att fröken fick köpa (ja, bestämde inte själv…..) en Canyon i aluminium med ultegra komponenter, via nätet. För tio år sedan var det skrämmande  att köpa en cykel via nätet från Tyskland. Skulle den verkligen komma och hur skulle den passa fröken? Kändes läskigt! Behöver fröken tala om att coachen var lugn som en filbunke.

I början på juni dök hon upp – den roséfärgade. Och det var kärlek vid första ögonkastet och efter premiärturen var fröken salig. Vilken skillnad att cykla på en cykel som var i rätt storlek och hade ett smalare styre. Fröken och den rosefärgade fick en härlig kärlekshistoria tillsammans med många mil och äventyr. Tror att det fortfarande är den cykel som stått mitt hjärta närmast.

Kommer du ihåg din första racer?