Oj, det var väl inte riktigt så här första dagens cykling i Spanien skulle bli. Tror inte naprapaten anser att det var ett klokt beslut att slå till på en nästan 8 km lång stigning som dessutom är en kategori 2 (=den lutar rejält). Fasiken också… hur gick detta till?
Skyller på coachen! Han verkade så lugn och snäll i början på rundan att när han sedan styrde bort till Deserto så hängde fröken bara på.
Sedan fick fröken horn, i backen, när hon kände att det flöt på ganska bra och slog till på ett personbästa! OK – tror allvarligt att tungan ett tag hängde som en slips och fröken var inte talbar. Men, ska man slå personbästa i en 8 km lång backe så kostar det på.
Undrar om man kan skylla hornen också på coachen eller är det lite magstarkt?
Blev inte så lång rundan – 76 km – men ganska många höjdmetrar. Knät höll och i morgon är det vilodag och bilkörning till pyreneerna. Kanske vågar sig fröken på en tur i Pyreneerna på söndag. På lördag ska hon vara hejarklack åt coachen – 20 mil och 4500 höjdmeter är INTE ett lopp för fröknar utan bara för coachen.
Senaste kommentarer