Sol i morse och skapligt många plusgrader, lägg till att Miss C inte rastats på snart tre veckor och ni inser att det bara var för fröken att dra på sig cykelkläderna och ges sig ut.

Det blev nästan 52 km och ren ”myscykling”. Flåsade inte en enda gång! (Undrar just vad coachen skulle säga om det…) Och vet ni vad? Det var underbart att inte behöva känna att lungor och hjärta är på väg ur kroppen, mitt i någon gigantisk uppförsbacken. Och att kliv av cykeln utan att låren skakade…

Trots mysandet snittade jag 26 km/h – konstigt! Borde inte vara möjligt!