Dimman låg tjock över Uppsala på morgonen, kallt var det också. Burr!
Cykling var inte direkt det första fröken såg framemot i det vädret. Men, har man träff med Å och S är det bara att trotsa dimman och ge sig iväg.
Dis och dimma
Är S Uppsalas meste fikacyklist?
Det var som vanligt träff vid Gråmunkehöga, både S och Å började ”pipa” direkt när de dök upp. S hade fått punktering och var trött i benen och Å frös och var seg. Hallå! Det är min uppgift att ”pipa”. Herrarna ska bara dra och hålla farten. Möjligtvis kan de få ge fröken lite komplimanger och peppning också.
Nu är Å nöjd – när han får fika och snacka ”cykel”
Men, idag var det upp och nedvända världen. Vid flera tillfällen fick fröken dra! Herrarna ville inte dra utan ligga i bredd och prata. Var är världen på väg? Å och S borde verkligen veta vid det här laget att de förväntas dra HELA tiden! Och att den enda som får pipa och gnälla är fröken.
Senaste kommentarer