Oj och oj… idag blåste det igen och inga breda ryggar att gömma sig bakom idag heller. Var är alla breda ryggar?
Coachen…. var cyklar jag?
Trots detta trampade jag drygt fem mil helt själv (och klarade skamgränsen dvs höll mer än 26 i snitt) … Trots vind från alla håll och kanter. Varför ska det blåsa?
Rundan avslutades vid badet i Knivsta, där kollegan A väntade med simkläder till fröken. Bara att dra av cykelkläderna och hoppa i vattnet.
Dags att simma – men var är alla människor?
Vi var ganska ensamma vid badet. Folk verkade lite rädda för vinden och molnen – konstigt. Det blev 50 minuter simning.
Nu borde fröken väl nästan kunna säga att hon tränat duatlon idag – eller?
Senaste kommentarer