DCIM100GOPROG0065467.JPG
Coachen lyckade med konststycket att hålla tyst uppför hela stigningen idag. Han insåg att det inte var någon mening att tilltala den galna fröken han hade med sig. Fröken hade ett mentalt sammanbrott i backen.
Det hela började redan hemma innan vi kom iväg. Frökens mage har ledsnat på semester. Den vill hem till rutiner och vardag!
Men, en mage stoppar inte fröken från att ge sig ut med coachen. Fast det kanske hade varit skönast för coachen – med facit i hand.
Nästa ”problem” var att fröken glömt hur jäkla brant backen är i början. Var inte alls på humör för det och när coachen lite snällt säger: ”Vad bra du klättra!” Fräser fröken som en ilsken katt.
Hyfsat snäll fröken just här
Sedan är det alla flugor! De verkade älska fröken i hettan. De var precis överallt. Kan meddela att det INTE hjälpte att skrika fula saker åt flugorna. Som ni märker var fröken liiiite obalanserad.
När fröken äntligen fick en väl förtjänt cocacola i den lilla bergsbyn återkom det goda humöret. Och hon blev inte ens sur på coachen när han fick henne att cykla en rund slinga på cirka 6 km som påminde om en berg- och dalbana.
Coachen fixar punka
Det gick upp och ned och svängde av bara sjutton. Och det var här coachen fick punka – vilket han tog relativt bra!
Finns kanske en och annan som undrar varför coachen fortsätter att cykla med fröken? Om sanningen ska fram undrar fröken det också.
Senaste kommentarer