Ja, det var vädret när det var dags för ”tisdagsjoggen”. Dessutom var jag helt själv på rundan, för kollegan A föredrog kurs och fika i storstaden. Ja, det är upprörande! (Hon borde få springa straffrundor en annan kväll.)
Det här innebär att fröken är kvalificerad för en medalj, som kom ut och jogga själv, i duggregn och mörkret. Borde vara värt minst en silvermedalj? (Verkar vara den valör som svenskar får just nu…..)
Det blev dryg 4,5 km i lugnt tempo. Kom på mig själv med att jogga och tänka på att spänna bålen och dra bak skulderbladen… Den lilla ettermyran lämnar spår i min hjärna – läskigt eller bra? Ja, det återstår att se!
Har blivit en hel del joggande för fröken och det gör att jag börjar fundera på om det kanske är dags att investera i nya joggingskor… Men, det vore mycket roligare att köpa ett par nya vita cykelskor till sommaren. I och för sig köpte jag ett par till förra sommaren. Men, man kan inte få för många par cykelskor. Tål att fundera på….
Senaste kommentarer