Efter ban-SM för två helger sedan har mitt tränande lättats upp. Melodin har inte varit att ligga på sofflocket, men det har blivit lite alternativa inslag och klart lägre intensitet på passen. Denna vecka har jag – både i gymmet och på velodromen – känt att det gjort susen för kropp och knopp att jag tagit det lugnt en sväng.
Min erfarenhet av det tidigare tävlandet på velodromen under hösten är att det sliter en hel del att genomföra ett omnium (flygande varv, sprint, scratch, eliminering och poänglopp). Det är lätt att förringa belastningen för att momenten är korta i tid, men när man väl kör är det bannemej fullt ös medvetslös, typ. Vid så hög intensitet behövs det inte flera timmars gnetande för att det ska sätta sig i benen. Efter båda rejsen i november tog det 1-1,5 vecka att känna sig helt fit och rapp igen. Det är säkerligen även så att jag – efter min utbrändhet – fortfarande har sämre återhämtningsförmåga. Om inte annat är det extra viktigt för mig att sköta vilan för att inte riskera nya jobbiga bakslag.
Redan innan SM bestämde jag att de två efterföljande veckorna skulle bli lugnare. Förra veckan blev det faktiskt inget velodromande alls. Jag tycker egentligen att ”trärondellen” är det roligaste så här års, men efter att ha pressat sig maximalt i fem olika grenar blir man lite mentalt off, man behöver få pusta ut inför kommande utmaningar. Istället fick jag bland annat äran att vara med på fotbollsturnering i skolan där jag jobbar (givetvis vann vi i lärarlaget våra matcher;)). Även om det var 6-7 år sedan jag lade fotbollsdojorna på hyllan var det förbaskat roligt=)!
Mycket kolhydratrikt tilltugg på skolan de senaste dagarna, kanske därför jag känt mig så energisk när jag tränat;)
Denna vecka har jag återupptagit velodromandet igen. Inte med några ambitioner att köra massa på rött, utan mer medelintensivt med mycket körande kring tröskel. Igår gick det på rätt bra när jag mestadels hojade ihop med bland annat Pontus Kastemyr och ”pensionären” Fredrik Ericsson. Tyckte att det kändes stabilt och gnistan har infunnit sig igen efter SM.
Gymmandet rullar på fint, nu när det regelbundet blir två helkroppspass i veckan märker jag hur vikterna ökar och träningsvärken minskar. Riktigt skönt att vara igång med gymmandet så pass att man kan genomföra relativt många set men inte behöva gå som en skadeskjuten kråka de kommande dagarna…
Senaste kommentarer