Gårdagens Falkenlopp föll mig väl i smaken. En bana som i flera avseenden var klockren för mig och påkar på gott humör, resulterade i en 16:e plats på detta elitrace (se hela resultatlistan här). Samtidigt som jag är nöjd med hur loppet fortlöpte känner jag att det finns förbättringspotential. Med tuffare agerande i samband med klungspurter hoppas jag på högre placeringar=)!

 8e juni2

Trevlig samåkning till Nynäshamn med Jacob från CK Uni=). #dubbelselfie

8e juni3

Boddan – inte bara en fikacyklist, utan även en fikabilist;)

Lätt kuperat och otekniskt – me like

Detta var första gången jag hojade Falkenloppet och därmed hade jag ingen superkoll på vad banan hade att erbjuda. Hade i alla fall checkat banprofilen och fått höra från flera håll att det borde vara ett race som passar mig. Så här med facit i hand kan jag säga att jag gillar Falkenloppet och för framtiden planerar jag gärna in rätt bra form hit. Egentligen inga direkt tekniska partier och de backar som finns är på intet sätt mördande. Det var inga konstigheter att hoja helt på ”storkakan” (då kör jag ändå på lätta växlar) och de motluten som fanns var snarare ”åkbackar” än klättringar. Personligen föredrar jag en lätt böljande terräng som denna framför pannkaksplatt som på Östgöta med massa vind istället.

Passiv klunga

Det satte av i hög fart och bildades successivt en utbrytargrupp på som mest sju åkare (tror jag). Först ut – inte helt oväntat – stack tempohästen Pontus Kastemyr och starke Kalle från oss. Gruppen blev allt större, bland annat med att David (också UCK) bryggade ikapp och även Södertälje fick med sig två stycken i utbrytningen. I och med att vi hade två åkare där framme var taktiken för oss övriga UCK:are solklar; bara att sitta lugnt i båten och ta noll ansvar för tempot i klungan. Håller utbrytningen är det kalas för oss och blir den helt infångad kommer vi andra i laget ha fräscha påkar till resten av racet. Som racet utvecklade sig var det till slut nästan bara Valhall och ett par enskilda åkare från olika lag som fick ta förningar i hopp om att hänta in starkingarna i utbrytningen. Avståndet fram var som mest kring 1.30 min och som minst något i stil med 30 sekunder, då kändes det faktiskt som att det skulle bli ett gemensamt fält igen. Efter de inledande varven i hög fart gick tempot ned och överlag tyckte jag att det var snäll åkning, det klart lättaste elitracet för mig att hänga med på. I och med att ytterst få tappade klungan var det nog många som delade denna uppfattning.

Samarbete över klubbgränser

Tydligen attackerades det för fulla muggar framme i utbrytningen och det gjorde att tre tappade, dessvärre var två av dessa David och Kalle. På sista varvet kunde vi bittert konstatera att vi saknade åkare i utbrytningen. Hur som helst förbaskat strongt av våra grabbar att bomba med i utbrytningen och sätta färg på racet! Med fyra herrar kvar i utbrytning fick vi i klungan göra upp om femteplatsen och nedåt.

Med ett par kilometer kvar gickr Boddan, Falu CK-åkaren som bott hos mig över helgen, förbi mig och en liten blick mellan oss fick mig att inse att jag skulle ta hans hjul. Jag förstod att hans intention var att föra mig fram till en fin spurtposition. Han drog en superduperförning på den långa avslutningsraksträckan och till slut blev jag nästan orolig över hans framfart – jag ville ju inte komma i spets med 500 meter kvar! Hur som helst var hans ambition att sätta mig på Jakob Södergranns rulle. Södergrann är en erkänt duktig spurtare och kan jag hålla mig tajt bakom honom när han drar igång har jag goda chanser i klungspurten. Dessvärre för min del är det ett välkänt faktum i elitklungan att Hymer-åkaren kan spurta och det var fler som gjorde anspråk på hans hjul. Jag blev bortknuffad därifrån och snäll och orutinerad som jag är kunde jag inte ta tillbaka den positionen. Försökte istället komma upp bakom Pierre från Firefighters, men kom bort i den allmänna röran och blev typ helt instängd. Först uppåt krönet fick jag fritt spelrum (upploppet går som en slakmota som följs upp av kanske 50 meter nedför innan mållinjen). In som 16:e man totalt och 12:a i klungspurten.  Jättenöjd med själva placeringen – men missnöjd med spurten, att jag inte kunde förvalta Boddans fina uppkörning bättre. Att det blev som det blev i spurten är enbart mitt eget fel. Armbågar, knuffar mm är en del av spelet och gillar jag inte det får jag väl börja med schack eller biljard istället;). Det är bara att tuffa till sig och ta lärdom av varje race. För varje klungspurt som jag fajtas i kommer jag bli lite tryggare i den situationen och kunna hantera det bättre.

8e juni

Nytt lopp och återigen stryk av Jonas Bohr (han kom 7a). 47-åring som endast hojat i några år och främst golfat tidigare – och nu spöar skiten ur oss ungtuppar i elit. Det är inget annat än riktigt imponerande! Kanske att jag uppnår min peak som cyklist om 22 år=)?

Självförtroendeboost

Kan inte säga annat än att jag är förbaskat nöjd med racehelgen. 9:a på Arlanda Test Track i fredags och 16:e på Falken igår, det är mina två bästa placeringar någonsin i elit. Känner mig extra nöjd med tanke på att Bureloppet kändes skit och att jag då tvekade på att ens kunna hoja helgens race pga. redigt slitna ben. Tre vilodagar och ett cykelpass senare var jag åter med i matchen för att kunna prestera. Det är enkelt att dra slutsatsen att vilan har gjort susen och för självförtroendet är det guld värt när allting klaffar. Det är klart att jag, liksom de flesta andra, börjar tvivla när det går dåligt och efter usel känsla på både Kinnekullehelgen och Bureloppet började man fundera på om man alltid kommer hoja så dåligt. Nu fick jag i alla fall bekräftelse på att det finns där – JÄTTESKÖNT=)!

Denna vecka bjuds det inga ”riktiga” tävlingar, men väl TCT på onsdag och Vätternrundan på lördag. För TCT har jag två målsättningar: först och främst att verkstadsdörren inte ska ha gått i baklås så att jag får ut hojen och, med tanke på hur snacket gått, komma före Janne J;). För VR finns det inget annat än Sub7 och jag kommer kötta på allt jag kan – först på styrka och sedan vilja – för att vi i Continental Test Team ska fixa vårt tidsmål. Jag ser fram emot hårt hojande i typ 6.55 och sedan avnjuta pastasallad och en kall bärs i Motala=)!