Mängdveckan fortsatte med ännu ett distanspass idag, det tredje på raken. Inledningsvis kände jag mig som Uppsalas sämsta cyklist och ett tag funderade jag på att vända hemåt. Men efter cirkus två timmars trampande började känningarna av de senaste dagarnas långkörare släppa alltmer. Och framförallt var det något väldigt smarrigt som fick igång mig=)!
Det är då bra att hoja med Jonathan och Zander, för då vet man att det garanterat blir fikastopp. De har förstått vikten av att hitta ett fint fik, få njuta en stund och fylla på depåerna med kaffe + bakelse när det vankas distans. Dagens paus, liksom i tisdags, blev på Rimbobiten. Precis som vanligt när utbudet av godsaker är stort är det viss beslutsångest – dessa I-landsproblem alltså – men eftersom jag tog morotskaka senast fick det bli kladdkaka nu – ett supergott val som gjorde mig pigg för resten av färden tillbaka till Uppis.
100% livskvalité!
Dagens sällskap bestod av Staffan, Jonathan, Zander och Fernanda, en mexikanska i Firefighters.
Staffan må krossa mig både på tempo och uppför, men som fikacyklist skulle jag säga att jag är klart vassare=)!
Av dagens pass drar jag slutsatsen att jag ska rulla/distansa i 2h först, ta mig en fika bestående av två koppar kaffe samt kladdkaka med grädde, sedan är det bara att gasa för fulla muggar. Tänk om jag hade fått mig kladdkaka innan Östgöta, ojojoj, då hade jag blivit riktigt giftig;)!
Det har varit minst sagt knepigt att förvara tre hojar i ett litet studentrum…
…Men nu har det äntligen blivit lite ordning sedan jag skaffade ett ställ för att hänga upp två av hojarna. Mycket nöjd=)!
Senaste kommentarer