Det här var utsikten fröken fick slita för att få se.

Har fått lite bannor idag av coachen! Han påstår att fröken inte följer hans instruktioner…

Det hela började på väg till Benicassim, när coachen helt plötsligt säger ”Vi åker upp till utsikten vid masterna.” Alla vet att master och utsikter ligger högt upp. Fröken åker förbi avtagsvägen, coachen svänger. Det slutar med att fröken får lov att svänga runt och komma efter.

Första biten på avtagsvägen lutar det rejält och fröken tar i så att hon håller på att spricka. Men, blir tvungen att kliva av och en bit. Kliver på cykeln igen och kommer upp till utsikten och masterna. På vägen ned kommer fröken på varför hon hade sådana problem första delen i backen – FEL klinga. Hade inte växlat ned till lilla klingan. Erkände felet för coachen som genast började bråka på fröken…. Alla kan väl glömma att växla – eller?

Coachen äter stulna mandariner

På hemvägen är det dags för Desierto – en rejäl stigning på åtta km. Upp får fröken klara sig själv. Coachen försvinner i fjärran. Men, när det är dags för utförskörningen i alla serpentiner då börjar han ge fröken order. Hon bromsar för mycket! Han vill att fröken ska ligga på hans hjul nedför!

Alla som någon gång sett coachen åka utför vet att han är galen, dundrar genom kurvorna som om han har evigt liv och inget kan inträffa. Fröken har en liten annan inställning nedför även om hon inte längre får kramp i händerna av att bromsa (har ju faktiskt varit upp i över 70 km/h). I varje kurva kom fröken följaktligen efter. Coachen väntade in henne och så höll vi på i åtta kilometers utförskörning. När vi väl var nere fick fröken bannor för att hon inte följt coachens order…. Va! Ska hon behöva riskera livet för att han ska var nöjd?

Blev 85 kilometer  och drygt 900 höjdmeter. Inte illa en måndag i oktober.