Coachens snälla dotter skjutsade oss till Varberg i morse (från Halmstad) så vi kunde starta vår tur där och få se Kattegattleden mellan Varberg och Halmstad. Vi har cyklat delar av leden tidigare.

Bästa fikastället

Det rullade på bra fram till Falkenberg, där lyckades vi tappa bort leden en stund. Skyltarna försvann, vi lyckades hitta rätt efter några extra km. Extra km är aldrig populärt när fröken är med. Coachen låg alltså lite illa till en stund.

Turligt nog (för coachen) hittade vi ett härligt fikaställe vid Skrea strand, Swerl Coffee Club. Vi blev lite fikagalna och testade goda juicer och gott kaffe, som serverades av de trevliga ägarna. Efter det stoppet var fröken på bra humör igen.

Vem kan motstå detta?

Det blev ett stopp till, vid Olles saftdepå. Gulligaste grejen på hela dagen. En liten kille har fixat en självservering med solstolar och kylväska, precis bredvid leden. Snacka om en blivande entreprenör. Det gick inte att motstå, vi bromsade in och köpte saft. Fröken har nu druckit rallarrossaft för första gången i sitt liv.

Mosande coach

Bitvis mosade coachen på rejält och fröken bet i bakom honom. Tänkte en och annan ful tanke men var TYST!! Något som fröken nästan borde ha medalj för. Helst eftersom det blev över tio mil i sadeln – fröken är liiiiite emot så långa rundor.

Fröken ger Kattegattsleden – sträckan Varberg till Halmstad – fyra plus av fem möjliga. Det som drog ned var den dåliga skyltningen i Falkenberg, och en bit på en väldigt smal cykelväg som var krokig och lite halvfarlig.

Fröken vill också dela ut ett minus till den cyklist som körde utanför den gula linjen som avgränsade cykelbanan en bit. Helt onödigt! Det bara irriterade bilisterna. Fanns gott om plats i det markerade området som var avsett för cyklister.