Idag var det dags för en ”frökentur” med S och Å. Det verkade dock som de missat det där med frökentur eller så har de gått kurs hos coachen = lärt sig plåga fröken.

Det hela började med att jag fick cykla ut till Storvreta SJÄLV och möta upp S. Sedan skulle vi hämta upp Å några mil bort. S var som vanligt i bra form och trampade på som en tok… bara för fröken att hänga på. När vi ÄNTLIGEN kom fram till Å låg vi en kvart före tidsplanen – det innebär att vi trampat för fort.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

S ser snäll ut men skenet bedrar

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tårtbit och stor macka efter 26 km….

När vi kom fram till fikat i Österby hade jag trampat 65 km och Å 26 km…. Det är inte rättvist! Försökte hävda att Å inte borde få något fika men det lyssnade ingen på.

Hemåt var det motvind! Först tog S täten och trampade på, sedan blev det på något konstigt sätt MIN tur att dra. Hur tänkte de där? ALLA vet att fröknar INTE drar motvind!

Till slut tog Å över och nu börjar plåga fröken avdelningen, i värsta ”coachen stil”. Tempot höjdes och det där med att sakta av uppför var helt plötsligt som bortblåst….

Det hela slutar med att fröken skriker ”FAN” så  det ekar i slutet av ett långt motlut. Å borde då ha sett lite urskuldande ut MEN han ler stort och verkar super nöjd med sig själv.

Fick sedan cykla själv hem från Storvreta också…. Som ni märker det var långt och längst för fröken 111 km (tresiffrigt är INTE frökencykling), det gick inte i frökenfart och herrarna verkade glada när jag fick slita.

Vad hände med den lugna frökencyklingen? Att ha ett sufferscore på 243 när man kommer hem är INTE lugn cykling. Har  Å och S gått på kurs hos coachen? Och varför har INGEN sagt det till mig?