Fröken fick av någon konstig anledning för sig att hon skulle ta en cykeltur UTE idag. Äger ju faktiskt en cross och solen sken, även om det blåste oroväckande mycket! På med alla cykelkläder och ner i källaren för att fixa till CC.
Det var kollegan A som använt CC sist, så sadeln var lite låg. Fröken höjer den lite och och testcyklar – slutsatsen blir att sadeln ska upp lite till. Det är NU det händer… Fröken (som coachen hävdar är klenare än klenast) drar av skruven till sadelstolpsklämman. Nu är goda råd dyra.
Calle! tänker fröken – han har en sadelstolpsklämma, kanske den fungerar. Bara att börja skruva… Kan meddela att Calles inte funkade, inte heller coachens cervelo hade rätt dimension på sadelstolpen. Men, det finns fler cyklar i källarförrådet och fröken är ”ganska” envis. När även Battaglins och Crescentens sadelstolpsklämmor testats börjar fröken goda humör ge med sig. Ett och annat inte rumsrent ord har kommit ur frökens mun.
Men, ska fröken cykla så ska hon. Ge upp vad är det? Slänger mig i bilen fullt cykelutrustad och åker till Hjulhuset med den trasiga sadelstolpsklämman i högsta hugg. Yes! De hade en ny för en 50 lapp. Bara hem och skruva dit den.
Blev alltså en cykeltur dagen före julafton – hur galet är inte det? Var TUNGT på hemvägen i motvinden.
Har utsett en syndabock för allt krångel – kollegan A. Om inte hon hade så korta ben hade detta aldrig hänt! Frågan är hur hon ska få gottgöra fröken!
Trackbacks/Pingbacks