Rekordförsök och att cykla med någon ”för” bra!

Blåare himmel är det svårt att få när man fikar!

Fröken hade ett uppdrag idag – att slå sitt personliga rekord nedför Cabanes, drygt sex km nedför. Men, innan rekordförsöket skulle det cyklas på ”platån”. Fler än fröken som tycker att platå låter som platt? Kan meddela att så inte är fallet. I alla fall inte när man cyklar med coachen. För hur sjutton kunde fröken komma hem med drygt 600 höjdmeter om en platå är platt?

Nej, platån visade sig bestå av en massa ”jäkla” slakmotor. Fröken är INTE förtjust i slakmotor. De bevisar hur MYCKET bättre coachen är än fröken. När fröken trampar så hon tror hon ska dö i slakmotan (som fröken skulle vilja kalla backe) börjar coachen släppa händerna och rota i bakfickorna efter något. Snacka om en påminnelse om klasskillnaden mellan oss. Det här är liiiite knäckande! Helst när fröken för någon sekund, mitt i allt flåsande, tänker ”det här går ju riktigt hyfsat”. Just då trampar coachen till några tag och försvinner raskt 10-20 meter fram, till synes utan någon som helst ansträngning. SUCK… Någon som känner igen detta?

Här fick coachen bära cyklar en liten bit för vi hade råkat hamna lite fel…. 

Idag fick fröken i alla fall bekräftelse på att hon inte hade helt fel när hon tänkte det här går ju riktigt hyfsat. Hon kom hem med FEM personliga rekord (enligt Strava) på slakmotor, inte illa för en som rehabcyklat hela våren.

Till slut var det då dags för rekordförsöket nedför. Coachen skrek – direkt efter att vi passerat krönet – ”Släng i stora klingan och tredje tyngsta växeln”. När inte fröken var snabb nog med detta fick hon lite skäll.

Efter en km höll rekordförsöket på att gå åt skogen! Det var mötande bilar och cyklister. Fröken bromsade och eftersom hennes vänsterhand är klen blev det bara bakhjulet som bromsade, inte bra! Det blev en rejäl sladd som följdes av en till. Coachen som åkte bakom skrek: ”Släpp bromsarna!!!” När vi var nere erkände han att han inte trott att fröken skulle hålla balansen och våga fortsätta efter den manövern.

Den där ryggen ser ganska snäll ut men skenet bedrar

Trots adrenalinpåslaget fortsatte fröken rekordförsöket. Väl medveten om att en del tid tappats! Nu gällde det att trampa efter varje inbromsning i de läskiga serpentinerna. Coachen tycker fröken bromsar för mycket i 90 graders svängarna… men det finns ju inte något säkerhetsräcke. Tack vare trampande och hyfsat tagande av kurvorna lyckades fröken slå sitt personliga rekord med 28 sekunder och för första gången snitta över över 40 km/h nedför (41,8 km/h) den här backen. Fröken borde få fira ikväll.