Punka!

Var så här glad innan punkan

På dagens runda hände det som fröken avskyr mest av allt med cykling – fick punka på bakhjulet. Bakhjulet är värst för då är kedjan där och krånglar till allt.

Var solo så ingen hjälp fanns att få. Bara att ge sig på det förbaskade hjulet och däcket själv.

Medans fröken stod där och fixade cyklade en man på racer förbi. Han hejade inte och frågade inte om fröken behövde hjälp. I frökens värld är det naturligt att heja och fråga om någon behöver hjälp/har allt den behöver när man ser en cyklist i nöd. Men, tydligen inte i den här mannens värld. eller var det så att fröken såg så himla kompetent ut?

Arbete pågår

Fröken klarade, med några små svordomar (läs stora), av att få av däcket, byta slang och få på däcket igen (sista biten är knappt så frökens fingrar klara) och sist men inte minst få på bakhjulet utan att kladda ned sig på kedjan. Sedan återstod ”bara” pumpandet! Den lilla handpumpen är bra armträning om man säger så….

Fröken var mycket tacksam över fikat som den goda vännen T bjöd på hemma hos sig, efter den här prövningen. Nu hoppas fröken att årets punktering är avklarad.