… i mund. Det säger i alla fall ett gammalt ordspråk, ett sådant man kan hitta broderat på en gammal bonad. Fröken instämmer INTE i detta. Kändes definitivt inte det minsta lilla guldlikt i morse när fröken hoppade (läs kravlade) sig upp på träningscykeln på gymmet. Men, om fröken någonsin ska komma i form igen gäller det att TRÄNA och ute låg ett läskigt täcke av snö och halt var det också.
Förresten, varför är det INTE klick i trampor på träningscykeln? Mycket irriterande! Lika irriterande som sadeln som fröken ständigt klagar på.
Det blev 38 minuter på cykeln, efterföljt av sjukgymnastik för både rygg och arm. Börjar märka att armen långsamt blir lite starkare. Klarar av en tre kilos vikt nu …. Ja, fröken vet att tre kilo inte är mycket men från en kaffekopp till tre kilo på två månader är väl en helt ok utveckling.
Fröken börjar oroa sig för cykelsäsongen…. Vill börja cykla ute – NU! Vill känna hur kroppen reagerar om fröken är klok och börjar med relativt korta pass och bygger upp det hela lugnt och fint. Inte chockstarta som i Spanien på sportlovet.
Fröken vill cykla något lopp i sommar. Ja helst ska fröken vara i form till i maj….till Uppsala Bike Weekend. Just nu tröstar sig fröken med att det på fredagskvällen finns ett tre mils lopp som är för alla, det vill säga även för medelålders bättre begagnade cykelfröknar. Undrar just vad generalen för helgen och coachen anser om det?
Senaste kommentarer