Vi börjar med första delen i rubriken – LYCKA. Tänk att äntligen kunna cykla med bara ben och armar efter jobbet. Det var helt enkelt underbart och såååå bra för själen. Precis vad en stressad fröken behöver så här i maj när slutspurten sker i skolan och rättningshögarna och betyg är som stora svarta moln över huvudet. Fröken njöt av rundan ända tills slutet.
Del två – FRÖKEN ÄR KNÄPP. Har bra fart i benen inför Jällarakan som är frökens hemväg idag. Kommer fram till rondellen och ser en yngre man på en vanlig cykel. Han är vältränad och håller ett galet tempo på den cykeln. Fröken kommer ikapp honom precis inför första delen av den avslutande stigningen. Nu finns två val:
- Lägga sig bakom (fröken är mycket väl medveten om att hon tappar massor av fart så fort det går uppåt). Det här är alltså ett klokt alternativ.
- Köra om – med risken att den, i frökens ögon, urstarka mannen kör om fröken när hon tappar fart uppför. Det skulle kännas galet pinsamt.
Givetvis signalerar frökens knäppa hjärna alternativ TVÅ. Kör alltså om, helt mot all logik! Måste erkänna att mannen såg lite förvånad ut när en medelålders fröken körde om. Han verkade inte vara van vid att bli omkörd.
Fröken trampar på som en tok, pulsen stiger och vid den lilla platån när man åker över E4:an kikar fröken över axeln. Drygt en och en halv meter bakom är den vältränade mannen. Nu är goda råd dyra. Hur sjutton ska detta gå? Frökens puls är hög, hon känner att mjölksyran är på gång. Det blir allt eller inget. Sista delen av stigningen tar fröken ut sig som hon inte gjort på mycket länge allt för att inte bli omkörd och förnedrad. Och fröken lyckades – hon blev inte omkörd, hon skakade av sig den starke. På köpet fick fröken sin tredje bästa tid på sträckan från Jälla och då tog hon bara i rejält sista delen.
Frågan är dock är detta normalt? Tävla med någon som inte ens vet om att det är en tävling? Köra så man blir lätt illamående? Ja vad säger ni andra?
Gör som du, gjorde missen att racea om en dam som det visade sig cyklade på en elcykel som gick snabbar än dom 25km/tim i uppförsbacke. Blodsmak maxpuls! Hur det gick är en hemlis😉
Elcyklar… Mycket irriterande. Blev omåkt av en äldre man i en spansk rejäl backe en gång. Han pekade glatt på sin cykel och sa ”Batteria”
Absolut så! Senast körde jag om en medelålders man i Mora som drack vatten och körde väldigt långsamt, jag skulle ”bara” glida om i lite fräsig fart. Döm om min förvåning när jag hade en extra skugga efter några km… Då var det bara att ligga kvar på max och tjöta. Som tur var inte allt för långt hem och svagt nerför, men stolt var jag!
En skugga får en att trampa lite extra…
Gör samma sak. Men en gång fick jag, vid ett rödlyse, ett TACK! Jag hade aldrig orka hålla den här farten om det inte var för att jag kunde ligga bakom dig. Det var en kille som såg alldeles slut ut när våra vägar skildes. Så, ibland gör man en god gärning när man tror att man tävlar. 🤪
Snyggt att han tackade.