Nu inleds loppsäsongen. Man läser om alla som tränar till Vättern, Siljan Runt, Skandisloppet med mera. De kämpar sig ut i kylan – imponerande – men inget för fröken. Hon FRYSER om rumpan. Och när hon fryser om rumpan blir hon grinig!

Fröken är, trots de kyliga förutsättningarna, anmäld till två lopp:

  • Skandisloppet – 85 km. Det ska cyklas med coachen och hönorna. Men, det är ett himla pipande på hönorna… ond rygg, har bara cyklat 45 km i år, ska skriva tenta osv. Slutar väl med att hönorna blir sittande i hönshuset och fröken och coachen får klara sig själva. Coachen är tvärtemot (vilket i och för sig inte är ovanligt) och surar för att vi inte ska cykla långa Skandisloppet. Det hade nämligen varit perfekt träning för honom inför Quebrantaheusos.
  • Treparriscos – 85 km. Ett lopp i Spanska Pyrenéerna. Det ska fröken cykla helt själv. Ingen att klaga på, ingen som kan putta henne uppför backarna, ingen som kan ta hand om henne när hon bryter ihop in någon brant.

Ronda el diablo

Skandisloppets 85 km är fröken INTE orolig över, när det gäller henne själv utan bara för övriga ”hönor”. Det ska bli skoj. Gäller bara att det är varmt för annars fryser fröken och då …(se ovan) och att fikat är gott i depåerna.

Treparrisco däremot oroar fröken. Först krävs det att fröken har ett läkarintyg på att hon är frisk, annars får hon INTE starta. Var får man det? En del snälla vårdcentraler fixar det tydligen men annars får man gå privat någonstans! Måste nog ta tag i det där! Sedan är det höjdmetrarna, fy sjutton. Och vad kan det finnas för gått i depåerna?

Treparrisco

Coachen har för att muntra upp fröken gjort en jämförelse mellan El diablo rundan vi cyklade i Spanien och Treparrisco. Och coachens slutsats är att El diablo rundan var värre. Han glömmer dock en viktig sak – då var han med och skrek åt mig och till och med puttade två gånger! Hur sjutton ska detta gå? Ska fröken verkligen försöka få ett läkarintyg?