På väg till fikat … Lugnt och fint

Mot bättre vetande följde fröken med coachen och hans spanska vän J på en runda idag. Coachen cyklade och mötte J och fröken tänkte att de kanske hade hunnit att ”leka” av sig lite energi på vägen. J hade dessutom innan rundan bedyrat och lovat att det skulle gå så lugnt.

Snillen spekulerar

 

 

 

Vi rullade ut från Oropesa och efter någon km fick J punktering, den fixades och rundan fortsatte i lagom frökenfart. Fram till fikat kände sig fröken ”bekväm” med att ligga bakom två manlig ryggar, de tog vind och livet kändes ok.

Grymma herrar

Efter fikat var det som om både J och coachen hade blivit galna. Fasiken vad de körde. Ingen frökenfart! Och tror ni inte på fröken, utan tror att hon överdriver – som coachen brukar säga – kan hon meddela att hon på hemvägen slog SEX personliga rekord på olika Stravasträckor. Hur galet är inte det när det var utlovat LUGN FART?

När fröken konfronterade coachen med detta skyllde han givetvis på J och J hävdade att fröken minsann var så stark att det inte var någon fara. Skickligt av J att försöka med en komplimang, när han kört slut på fröken men hon gick INTE på den.

Ingen ville med andra ord ta ansvaret för att ha plågat fröken!