Fröken har inte cyklat på länge (två veckor) av flera olika skäl…. regn och rusk, infektion i kroppen och så ont i höft och rumpa. De två senare felen tar frökens naprapat hand om.

Vackra höstfärger

Idag var det dags för återbesök hos naprapaten. Fröken cyklade dit på ganska bra humör och njöt av höstfärgerna.

Väl där inleddes besöket med stötvågsbehandling av höften – det var uthärdligt. Men, sedan säger naprapaten ”Jag vill sätta nålar ….”. Frökens spontana reaktion var att resa sig upp och ta till flykten, inte så vuxet. Har nämligen fått nålar förr och vet hur ”j-vla” ont det gör.

Fröken stannade kvar (mot bättre vetande) och hennes  rumpa blev en levande nåldyna – galet nog. Svor en hel del (inte så frökenlikt) varje gång naprapaten vred på nålarna. Han sa att det var OK att fröken svor och småskrek, fast tyckte att fröken kunde försöka undvika att skrämma iväg hans nästa kund. Va, det är väl inte frökens fel att naprapaten plågar henne? Och det kan väl vara bra för nästa kund att veta vad som väntar…..

Om 14 dagar är det träningsläger och då …

När fröken kom hem och beklagade sig för coachen skrattade han! Snacka om osolidariskt?

Nu får vi verkligen hoppas att det här hjälper för om 14 dagar är det träningsläger i Spanien med coachen. Och då lär ingen ta hänsyn till frökens ömma höft och rumpa. Nej, känner fröken coachen rätt är det bara att trampa på.