Jobbigt jobbigt
Dagens runda styrdes av att det var familjelunch – vid 15 tiden. Coachen och fröken har nämligen en spansk familj och på söndagar är det familjelunch och är vi i Spanien så inkluderas vi i lunchen. Så är det bara! Vi är tydligen den svenska delen i den spanska familjen.
Coachen bara myscyklar när fröken sliter
För att rundan inkludera lunch fick inte fröken någon fika! Cyklade 8 mil utan fika! Coachen hävdade bestämt att det inte vara några problem att klara sig fram till lunchen. Helt fel av honom! Fröken tvärdog! När hon klev av cykeln hos spanska familjen fick hon sätta sig på en stol för det snurrade i huvudet. Jukka fick då onda ögat av familjens manliga överhuvud! Kändes inte mer än rätt om någon frågar fröken.
Bilden beskriver dagens känsla bra… Taggigt och jäkligt!
Efter en fantastisk lunch med paella, musslor, sallad, bröd, …. (det är alltid mycket mat på spanska familjeluncher) gick det någorlunda för fröken att cykla tillbaka till Oropesa (1,5 mil). Men, i morgon ska fröken VILA! Rumpan behöver vila, benen är trötta och huvudet behöver stärkas.
Att stärka huvudet är viktigt för fröken. För när energin i frökens kropp försvann kom ”skolgympa” tankarna. Är sämst på att cykla, blir aldrig bättre osv.
Kollade på tv-programmet ”Gympaläraren” och när tjejerna i åk 8 beskrev hur de kände inför gymnastiken kände fröken igen sig. Det är svårt att vara fysisk när man aldrig varit bra på det! Det är en hemsk känsla och kan få en person att inte vilja röra på sig alls och framförallt inte i grupp.
Senaste kommentarer