Coachen brukar oftast pumpa frökens cykel, men det är inte för att vara snäll/artig nej det är för att han säger att fröken är en ventilmarodör. Snacka om påhopp…. Bara för att frökens ventiler råkar bli sneda och ibland råkar gå av. Men, det händer väl ändå ALLA? Eller?
I morse, var det dags för fröken att starta om från ruta noll med sin rehabcykling efter ett trist bakslag. Det betydde att frökens cykel behövde pumpas. Och med coachen i Spaniens sol och värme var det bara för fröken att pumpa själv.
Coachen har fixat en pump som han presenterade med orden; ”Den här kan ingen misslyckas med.” Nu var det dags att testa om det var sant. På bakhjulet gick det sådär.… Fröken råkade släppa ut alla luft när hon skulle sätta fast pumpen på ventilen. Så i stället för att fylla på ett kilo blev det till att pumpa i fem kilo. Fram lyckades fröken DIREKT! Kan fröken räkna sig som pumpproffs nu?
Ute var det solsken, 10 grader i skuggan och kylig vind. Det kändes sådär när fröken vet att coachen cyklar i 27 graders värme i Spanien – knappast rättvist. Fröken tog det lugnt och förivrade sig inte i motvinden. Var också klok nog att avsluta rundan innan det började kännas i rygg/rumpa. Va! Vad sägs om det …. fröken visar nästan upp lite tålamod.
Hur galet är inte detta… Både tålamod och pumpproffs på samma dag!
Kul blogg! Kan meddela att jag råkade göra samma på bakre däcket den första och hittills enda jag har behövt fylla på med kolsyra. Jag bände inte och vred, förmodligen beror det på att allt var så kallt av kolsyran att den knäcktes. Den håller ändå luften bra trots lite snett ”huvud”.
Jag har också lärt mig att de håller luft även om de är sneda….