Hösthimmel

Fröken var lite seg efter fyra timmar i skogen med lingon- och svampplock. Det stoppade henne inte från att ta en runda på Calle när hon kom hem. Onsdagar är ju frökens cykeldag! Men, mörka moln hade börjat torna upp sig runt Uppsala så det fick bli en kort runda – bara 34 km – i närområdet. Ville inte hamna mitt i en regnskur.

På frökens cykeljacka ställs en viktig fråga! På svenska blir det ungefär… Var går gränsen?

Viktig fråga på frökens jacka

Fröken har funderat på det många gånger när hon cyklat. Ibland tror hon att hon nått den. När coachen tvingat henne att cykla uppför i flera mil och det lutat på tok för mycket. Då har det hänt att fröken klivit av och stått och snyftat  en stund (inget fröken är stolt över), innan hon cyklat vidare. OBS! Fröken cyklade vidare efter snyftattacken – så gränsen var inte nådd. Det fanns mer att ge.

Tror faktiskt att det här gäller för livet i allmänhet. När allt verkar skit och hopplöst har vi människor, MER att ge… vår gräns är INTE nådd. Något att tänka på när höstmörkret lägrar sig.