Nöjd fröken

Fröken fortsätter att cykla solo och idag blev det 7 mil med bananpaus. Förstår att en och annan som känner fröken höjer lite på ögonbrynet och undrar vad sjutton som händer? Sju mil utan fika och bara en kort 5 minuters paus för att äta en medhavd banan. Ja, vad händer?

Fröken älskar att cykelfika i sällskap men är USEL på att göra det själv. Varför kan man fråga sig? Sanningen att säga har Fröken inget bra svar. Tål att fundera på.

Fröken har muskler ….

Är trots den ynkliga bananpausen är fröken nöjd idag – sju mil själv i blåsten känns som en seger. För två och ett halvt år sedan hade fröken givit upp tanken på att hennes rygg någonsin skulle klara av sådana sträckor igen. Och nu själv – utan någon som tog motvinden! Det är ett bevis på att man aldrig ska ge upp, att kroppen kan läka och att även gamla fröknar kan bygga upp nya muskler som hjälper ryggen att orka.

Är nöjd med en sak till idag – fröken lyckades ta sig ikapp och om en cyklist på elcykel. Det känna alltid lika bra!