Glad över att nått 200 mil
Fröken körde en solorunda idag och passerade 2 000 km i år. För en cyklist är det inte så imponerande men fröken misstänker att icke cyklister har en helt annan åsikt. Den är ungefär så här ”Fan… hon är galen… ” Det är också reaktionen fröken ofta får från sina icke cykelvänninor när hon berättar att en solorunda brukar ligga mellan fem och sju mil. Fröken, som jämför sig med andra cyklister, tycker att hon kör korta rundor. Snacka om olika referensramar.
Calle är bästa rensa hjärnan verktyget
Många gånger känner fröken sig som en snigel när hon är ute och rullar. Det går långsamt och blir inte så långt. Och precis om sniglar lämnar fröken ett slemmigt spår efter sig i form av snor och svett. Tänkte på det idag när det låg sniglar på vägen. Men, trots detta är cykling det bästa sättet att rensa hjärnan och milen rullar på.
Årets mål är 3 000 km det borde fröken fixa. Året innan ryggen började krångla (2017) fick fröken ihop över 6 660 km (det var låååångt). Med fortsatt rehabträning hoppas fröken kunna höja målet nästa år och få till fler långa pass.
Senaste kommentarer