Börjar inse att det blir många km idag
Årets andra utomhusrunda och fröken slår till med 144 km. Hur galet är inte det?
Hur blev det nu så här galet? Ja, målet för dagen var 10 mil plattkörning. Det hade fröken önskat av coachen.
Men, det hela började, galet nog, med att vi tog övervägen till Benicassim = många höjdmeter. Fröken fick dock till världens nedförskörning och var upp i 69,5 km/h. Galet! Som ni märker två galet och än så länge har fröken och coachen bara cyklat typ en mil.
Vi trampar på och det känns bra. Lite väl bra för fröken blir morsk! Morsk fröken = galet! När vi kommer dit vi egentligen borde börja fundera på att vända säger fröken: ”Kommer du ihåg vad David sa? Alla har slutat åka väg 340 till Sagunt så nu är den perfekt för cykling.” Varför sa fröken det?
Är det verkligen meningen att fröken ska dra?
Coachen nappade direkt!
Vi var inte direkt ensamma om att trampa där. Har aldrig sett så många klungor med cyklister och till frökens stora glädje cyklade vi – galet nog – om ett helt gäng. En mil från Sagunt tog frökens energi slut. Blev en kamp att ta sig fram till fikat men fixade det.
Coachen bjuder på belöning hemma på torget i Oropesa
Vi vände hemåt och när vi kört 120 km ville fröken helst bara kliva av cykeln och be coachen åka hem och hämta bilen och komma och hämta fröken. Men, det var bara att fortsätta att trampa och trampa och trampa – galet även det.
Slutsats:
- 144 km på årets andra utomhusrunda är inte OK oberoende av hur platt det är!
- Fröken gillar inte 3 siffriga rundor (hur sjutton hade hon kunnat glömma det).
- Kan kanske skylla allt på David som ”tipsat” om väg 340.
Senaste kommentarer